Connect with us

Dili

SEFOPE Bandu Traballadór Timoroan bá Korea ho Austrália Utiliza Atributu GAM-GAR

Published

on

Hatutan.com, (01 Setembru 2023), Díli-Sekretária Estadu Formasaun Profesionál no Emprégu (SEFOPE) husu bá traballadór Timoroan sira ne’ebé mak atu bá servisu iha Korea Súl ho Austrália labele lori no utiliza atributu arte marsiál ho atributu arte rituál.

Lee Mós: SEFOPE Husu Traballadór SWP Na’in-77 Labele Prátika Arte-Marsiál iha Austrália

Sekretáriu Estadu Formasaun Profesionál no Emprégu (SEFOPE), Rogério Araújo Mendonça, hato’o lia hirak-ne’e durante intervensaun iha seremónia despedida traballadór Timoroan na’in-45 ne’ebé atu bá tán servisu iha  Korea Súl, durante tinan-haat, fulan-10.

Advertisement

Traballadór Timoroan na’in-52 halo juramentu no asina deklarasaun ho SEFOPE molok arranka bá Korea du Súl. Foto/Dok. Hatutan.com

Rogério Mendonça fó hanoin bá traballadór na’in-45 ne’e katak, sira ne’e, bá reprezenta Timor-Leste no tenke haree malu hanesan Timor-oan, laiha munisípiu A no laiha munisípiu B, tanba sira hotu mesak Timor-oan.

“Husu bá traballadór sira. Kuidadu mak ne’e, balu ne’ebé mak tuir organizasaun arte marsiál iha Timor, imi atu sai hosi Timor bá Korea, foti hela imi nia kamizóla sira ne’e, entrega bá imi nia inan-aman. Aban-bainrua, imi mai fali mak uza kamizóla sira ne’e. Ida ne’e, importante bá ita-boot sira,” SEFOPE Rogério Araújo Mendonça hateten iha seremónia despedida ho traballadór sira iha Salaun Timor Lodge, Comoro-Díli, Sesta (01/09/2023).

Maske durante ne’e, traballadór sira-ninian mandatu servisu Korea ho Australia, seidauk mosu problema ruma tanba de’it organizasaun arte marsial ka rituál, maibé, ida ne’e, alerta nafatin bá traballadór sira, ne’ebé mak bá ho organizasaun, di’ak liu, rai hela sira nian kamizóla.

“Tau hela imi nia atributu sira ne’e, entrega bá iha imi nia inan-aman, entrega bá imi nia família, aban-bainrua imi mai bá mak uza,” Rogério fó hanoin.

SEFOPE Rogério Mendonça nafatin fó mensájen bá traballadór sira katak, molok atu dezloka bá rai liur, husu atu labele sai hosi sistema, ne’ebé maka iha ona akordu entre estadu Timor-Leste, ho estadu Korea Súl nian.

Traballadór Re-entry na’in-4

Advertisement

Traballadór foun hamutuk na’in-45 ne’ebé atu bá tán servisu Korea Súl ne’e, sira na’in-haat hanesan traballadór tuan, ne’ebé uluk servisu tiha ona tinan-haat, fulan-sanulu.

Durante servisu iha Korea Súl, parte empregadór haree katak, sira sempre hatudu komportamentu di’ak iha servisu fatin, nune’e, sira ne’e hanaran traballadór re-entry, katak bá fila-fali servisu iha Korea, ho durasaun tempu servisu ne’ebé mak hanesan.

“Ohin, reprezenta embaixadór koalia ona, ha’u foti pontu tolu iha ne’e. primeiru pontu, traballadór na’in haat ne’ebé mak re-entry, dehan tama fila-fali bá Korea, signifika katak, sira-ninian atitude, sira-nia progresu servisu, durante tinan-haat, fulan-sanulu iha Korea, di’ak. Tanba ida ne’e maka, estadu Korea, liuhosi empregadór sira, bolu fila-fali ita-nia traballadór na’in-haat, ne’ebé mak servisu iha área peskas,” Rogério informa.

La’os ne’e de’it, traballadór Timoroan na’in-haat ne’e, sira sei iha prosesu VISA E7 nian, tanba sira servisu di’ak iha Korea, no servisu bá iha faze dala-rua ho durasaun tinan 4, fulan 10. Tanba ne’e, sira bele hetan oportunidade.

“Oportunidade ne’ebé mak sira hetan, saida, sira bele lori sira-nia fen, sira bele lori sira-nia laen, sira bele lori sira-nia oan, hodi bá iha estadu Korea. Ne’e, ha’u foti konkluzaun ne’ebé mak ohin, embaixadór koalia iha fatin ida ne’e. ne’e atu hatete bá traballadór sira, ne’ebé mak atu aranka bá, di’ak liu, kumpri lei ne’ebé mak estadu rua ne’e iha,” Rogério esplika tán.

Advertisement

Traballadór na’in-41

Bá traballadór foun na’in 41 ne’ebé foin atu bá, sira ne’e sei ho VISA N9, signifika katak, sira-ninia abilidade, no skill, sei iha hela nível ida kraik liu. Tanba ne’e, SEFOPE husu bá traballadór sira ne’e, atu kumpri nafatin lei en-vigór.

“Ita-boot sira bá buka mak osan boot, problema mak ne’e, kuandu hetan dezastre ruma, hetan moras ruma, aleiza ruma iha servisu fatin, kompañia la responsábiliza. Imi manán de’it osan boot ida ne’ebé mak tanba ita-boot sira la selu taxa. Bainhira traballadór sira servisu halai sees hosi sistema no kontratu servisu, bá komete ona ida ilegál, sira la selu taxa bá kompañia, maibé, uaihira hetan dezastre ruma, ka moras ruma iha servisu fatin, kompañia fase-liman,” Rogério hateten.

Nia hato’o bá traballadór sira ne’ebé foun, bá servisu iha Korea, família sira fó netik lia-menón bá sira, dehan, kumpri mak ida estadu haruka bá ne’e. Balu sai hosi ne’e bá, kumpri dehan servisu iha sistema. Bá to’o tiha iha Korea, maluk sira ne’ebé mak servisu hela iha ne’ebá, lori ita-boot sira bá ilegál.

SEFOPE mós enkorza traballadór sira ne’e, uainhira bá servisu iha Korea Súl, respeita mós ema seluk ninia kultura, tanba sira bá, lori mós kultura Timor nian. Respeita ema seluk ninia direitu, respeita ema nasaun seluk ninia kultura.

Advertisement

La’os ne’e de’it, buat importante ida maka, husu atu timoroan sira ne’e tenke respeita hierarkia iha servisu fatin. Uainhiar superior fó orientasaun ruma, sira kumpri. Sé orienta bá mate mak labele bá. Maibé, orienta bá servisu ne’ebé maka traballadór sira halo kontratu ho kompañia, di’ak liu kumpri.

“Halo tuir bá, atu nune’e, kuandu iha avaliasaun dezempeñu, ita-boot sira sempre hetan rezultadu avaliasaun ne’ebé mak di’ak iha fatin servisu,” nia tenik.

Traballadór sira tenke evita aan hosi jogu sira. Labele bá joga mákina, joga karta iha ema nia rain. Timor nia kultura ne’ebé mak kuandu halibur malu, sempre hamosu buat sira ne’e. Evita ida ne’e. Tanba esperansa família nian maka, sira bá ne’e, hodi hadi’a kondisaun moris família uma-laran nian.

SEFOPE mós husu traballadór sira evita hemu alkólika (tua), depois bá kondús karreta, motór. Traballadór sira ne’ebé mak hetan asidente iha Korea, iha Austrália, tanba konsumu alkólika, hodi lori motór no lori karreta.

Bá fatin ruma pasiar karik, husu atu bá de’it ho komboiu sira ne’e, bá ho transporte públiku sira ne’e. Ajuda malu, balu ne’ebé mak moras, ajuda malu, ne’e komprimísiu hodi traballadór sira nian.

Advertisement

Rogério Mendonça fó hanoin katak, família, no nasaun ninia esperansa semopre tau bá traballadór sira ne’e. Bá servisu iha Korea, objetivu primeiru mak, atu hadi’a moris família uma-laran nian. Segundu, hodi hasa’e kresimentu ekonómia iha rai-laran.

“Ho ida ne’e, ita-boot sira ne’ebé mak bá, kuidadu aan. Adapta iha fatin ne’ebé mak ita bá. Timor iha kultura ne’ebé mak maka’as tebtebes, ha’u fiar katak, ita-boot sira respeita ema seluk nia kultura,” SEFOPE Rogério Mendonça hateten.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Dili

Rai Makmor La Kumpri Promesa Devolve Vitíma Sira-Nia Osan

Published

on

By

Hatutan.com, (26 Janeiru 2026), Díli-Inisiadór  no Prezidente kompañia Rai Makmor. Lda, Armando Ximenes la kumpri promesa devolve vitíma na’in-90 nia osan.

(more…)

Continue Reading

Dili

Governu iha Planu Sosa Uma Andár Dili Financial Business Centre

Published

on

By

Hatutan.com, (22 Janeiru 2026), Díli- Ministru Justisa, Sergio de Jesus Hornai informa, Governu sei halo negosiasaun ho empreza Ensul Meci-Gestão de Projectos de Engenharia, S.A atu sosa fali uma andár Dili Financial Business Centre (DFBC) ne’ebé daudaun sei iha prosesu konstrusaun iha área Colmera, Díli.

(more…)

Continue Reading

Dili

SEKOMS Expedito Ximenes Rekoñese Prezidente RTTL,E.P Inkompativel, PM Xanana Hein iha Konsellu Ministru

Published

on

By

Hatutan.com, (17 Janeiru 2026), Díli– Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál  (SEKOMS), Expedito Dias Ximenes,  rekoñese prezidente Konsellu Administrasaun Rádiu Televizaun Timor-Leste, Empreza Públiku (RTTL,E.P), Elizeu Isaac Fernandes hala’o knaar inkompativel tanba assume kna’ar dirijente partidu CNRT nu’udár Primeiru Vise-Sekretáriu Ezekutivu OJP- CNRT Munisípiu Díli. 

(more…)

Continue Reading

Trending